eeeeehm

Idag hade vi nationella i svenska. Sen gick jag hem, för elefanten i mitt huvud spelade riktigt högt idag.

Jag och farmor skulle köpa glasögon sen, så jag sprang som en idiot till bussen, som åkte iaf. Men som tur var såg chauffören mig, och stannade. (TACK BUSSCHAUFFÖREN! <3)

 

Ny topp från H&M.

 

Snart kommer Mikahoe!

 

När två riktigt duktiga sångare går ihop och gör en duett.. Kan det bli bättre än såhär då? Jag tror knappt det.

.. så känns allt ganska bra. När jag poppar Pärlor på vägen till bussen, eller ligger i halvkoma och lyssna på På Nära Håll. Man känner sig som sig själv, som något bra, som något man vill vara. Det är någon skum känsla som tränger sig in i kroppen och fyller varenda cell med ett lyckorus och en styrka, som bara vill få en att skrika.

Jockes röst som smeker hörselgångarna, HANS underbara röst som kramar om en med en famn av dun, som gör att benen tappar känseln och hjärnan leker som i det blå vattnet i en oas. Man blir plötsligt så närvarande, men ändå så långt in i sig själv. Man öppnar alla dörrar till vartenda litet rum i kroppen, och alla rum utstrålar ljus. Det där ljuset som jag flyter på.

Idag lyssnade vi på en live-inspelning av Socker. Det tog ungefär 7 sekunder, sen stod håret på armarna som trädn i skogen.

 

Att det här med gymnasievalet är som att doppa huvudet i toaletten är ingen hemlighet. Jag tycker själv att det är riktigt jobbigt. Vad VILL jag? Vad KAN jag? Och vad BORDE jag? Det är tre av fler frågor som cirkulerar i mitt huvud, som egentligen borde innehålla hästar, pojkband och kaniner som skuttar fram genom gröna landskap.

Nej, det här funkar inte.

 

JA, det kanske är så att jag ligger på badrumsgolvet igen! Men. Vore det konstigt, eller?